Efter gårdagens härdsmälta tänkte jag gräva fram en gammal favorit: fredagslänkarna. Anledningen till att detta inslag har fallit bort är att jag sällan hittar tillräckligt många intressanta länkar, och packa på er dåliga länkar tänker jag inte göra, där går min gräns. Till länkarna.
Guardian har intervjuat Junot Díaz vars debutroman The Brief Wondrous Life of Oscar Wao landade på NY Times lista över de tio bästa böckerna 2007. Jag inväntar ivrigt en pocketutgåva: The return of the young master
Vad får DN att brista ut i följande konstaterande: "Framtiden hörde inte socialismen till, men den hör knappast till nyliberalismen heller." Hoppsan, Världsbanken! (Är du vidare intresserad av det här skrev Mikael Nyberg en artikeln som publicerades på Aftonbladet Kultur för en tid sedan, kolla den.)
Mer DN. Andreas Malm har skrivit en mycket intressant artikel om den så kallade "Eurabienlitteraturen." Artikeln fick Johan Norberg att känna sig kränkt, vilket ledde till ett svar och ett gensvar som också finns att läsa. De räddas revelj
New York Times har recenserat Hari Kunzrus senaste bok My Revolutions, det var på tiden. Underground Man
Vill man följa valet i USA på närmre håll rekommenderar jag bloggen Det progressiva USA. Den är knappast objektiv, men det är inte jag heller: Heja Obama! Det progressiva USA
Och så fredagskonserten! Efter två dagar med iPoden så jag har saker klart för mig; Born Ruffians har gjort årets hittills bästa skiva. Här är videon till Hummingbird.
För övrigt anser jag att bokrean spelat ut sin roll och borde läggas ner.
Uppdatering: Bonnierpocket förtjänar upprättelse från min sida. I januarinyheterna finns åtminstone två titlar jag absolut kan tänka mig att läsa:
Chimamanda Ngozi Adichie - En halv gul sol
Lawrence Hill & Joshua Key - En desertörs bekännelse
En desertörs bekännelse går rakt in på min lista över böcker jag vill läsa.
fredag 15 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Känner lite som du när det gäller bokrean. Men sen står man väl där i alla fall coh gräver i lådorna, alt klickar hem titlarna när det blir dags.
Born Ruffians är onekligen väldigt bra. Men min favorit hittills i år är Evangelicals skiva The Evening Descends. Fast så gillar jag skum musik.
Roligt när folk har lite koll :) Gillade inte Evangelicals så mycket, så den rök i papperskorgen. Gav den ett par chanser, men det gick inte. Då lyssnar jag hellre på flaming lips.
Flaming lips har jag aldrig riktigt fastnat för, trots att jag vet att jag rent teoretiskt borde gilla dem med tanke på min musiksmak i övrigt. Fast det är förstås det som är så bra med musik, det är känslan som räknas!
Skicka en kommentar