Jag läste: Gary Shteyngart - Den ryske debutantens handbok

"Vladimir var femtio procent funktionell amerikan, och femtio procent kultiverad östeurope i behov av klippning och ett bad. Han var det bästa av två världar. Lite farlig, historiskt sett, men på det hela taget tämjd av Coca-Cola, extrapriser och utsikten att hinna slå en snabb drill under reklaminslagen." Så beskrivs Vkadimir Grishkin, rysk jude i exil i 90-talets Amerika. När boken börjar möter vi Vladimir vid ett sunkigt skrivbord på Emma Lazarus stiftelse för invandrarnas assimilering. Det är hans 25-årsdag och han bävar inför utsikterna av en sex-kväll med Challah - hans överviktiga flickvän som försörjer som dominatrix. Han är, med sin moders ord; "det lilla misslyckandet." Genom en ödets nyck träffar Vladimir Francesca, en flicka från en rik familj som sedermera blir hans flickvän. I ett försök att skaffa pengar för att finansiera sina nya, dyra, vanor blir han nästan våldtagen av en drogkartells-boss och flyr hals över huvud till Prava (ett Prag i förklädnad.) Där tas han upp i den ryska maffian, inom vilken han gör kometkarriär genom pramidspel.

Den ryske debutantens handbok är Gary Shteyngarts debut, och den är tydligt präglad av hans eget liv. Shteyngart är uppväxt i St. Petersburg i ett hus bredvid en enorm Lenin-staty (en icke obetydlig detalj om man läser boken), och emigrerade till USA 1979. Enligt Guardian är hans roman "an old-fashioned Russian novel in the guise of a contemporary American one", men jag har läst för lite ryskt för att kunna uttala mig om det.

"Hur som helst, kraften i kollisionen gjorde att Trabanten körde rätt in i räcket längs floden. Trabin, som inte hade några svårigheter att känna igen en överlägsen fysisk kraft när den brakade in i den, studsade tillbaka ut på gatan, vilket besparade Vladimir och hans chaufför ett dopp i Tavlata. En makalös bil, Trabanten! Så blyg och ödmjuk, med en underdriven pondus. Mor hade alltid velat att Vladimir skulle gifta sig med en flicka som var likadan som denna Trabi."

Det finns många anledningar att jubla över Den ryske debutantens handbok, men det som jag är mest imponerad av måste ändå vara Shteyngarts humor och språk. Karln är en sann ordkonstnär! Varje mening är ett komiskt mästerverk där orden verkar ha vägts på guldvåg för maximal effekt. Shteyngart behärskar det tragikomiska till fullo och han satiriserar 90-talet, Sovjetunionen och Amerika om vart annat. Den kan inte ha varit lätt att översätta, men Nille Lindgren har på det hela taget gjort ett bra jobb - även om "spejsad" inte borde få förekomma i svenska språket.

Den ryske debutantens handbok är en underbart vansinnig och skruvad historia som nästan kan mäta sig med personliga favoriter såsom Moment 22 och Dumskallarnas sammansvärjning. Läs den!