Exklusiv mini-intervju med Gary Shteyngart!

Gary Shteyngart - författaren bakom Den ryske debutantens handbok och Absurdistan - har snabbt blivit en av mina absoluta favoriter. Läs mina hyllingar här och här. Efter det att jag läst ut hans senaste (Absurdistan - som faktiskt har ett par år på nacken) försökte jag luska ut vad som komma skall, men jag hittade inte mer än ett par rader i någon intervju där Shteyngart säger att han är trött på ryssar och funderar på att skriva något om Koreaner i LA. Så jag tog saken i egna händer. Att kontakta Shteyngart var inte svårt, men det tog tid innan jag fick svar. Å andra sidan är det faktiskt rätt imponerande att han överhuvudtaget tar sig tid att låta sig "intervjuas" av obetydliga bloggar från fjärran länder! Svaren är roliga, precis som man kan förvänta sig. Om det här är något som uppskattas ska jag försöka göra det fler gånger, så låt mig veta.


First, can you tell my readers (those who may not know who you are) a little bit about yourself?

well, i'm pretty short which is why i don't travel to sweden. i spent 4 months in berlin and began to develop all sorts of napoleonic height complexes. in sweden i imagine it would be even worse. i was born in leningrad to a set of short parents. to compensate, my books are pretty long, the first one clocked in at almost 500 pages in the US. it's as thick as a brick and makes about as much sense.

Im dying to know if you have started on your next book? If so, can you tell us anything about it?

my new book is about the collapse of the united states. i started it in 2006 and it was about this terrible financial crisis that destroyed the american economy. as you can imagine, i've been feverishly rewriting it since most of the things i wrote about have come to pass. now the country gets taken over by the IMF and a norwegian sovereign wealth fund. oh, it's also a love story between a young korean girl and an older russian jew. how do i come up with this stuff?

I love the fact that you wrote "yourself" into Abstudistan as Jerry Shteynfarb, why did you do that?

writers live such self-absorbed lives these days. it's like you're not just a "writer" anymore you're your own multimedia performance art project. maybe i'll wear a panda suit to my next reading and play the accordion. wait, how does that answer your question?

I have noticed that there seems to be an abundance of funny Jewish writers (yourself, Heller, Chabon, etc) out there, why do you that is?

troubling times call for big laughs. and it's never much fun to be a jew. although the earnings are nice.

At last, what are you reading right now?
i don't think i'm reading anything right now. come to think of it, i'm drunk!

5 snabba frågor till Teresa Knockenhauer, ny förlagschef på Månpocket.

1) Grattis! Hur känns det?
Det känns väldigt roligt! Spännande på många sätt, bla för att Månpocket har en större utgivning än Bonnier Pocket som jag kommer ifrån och dessutom har böcker från Norstedts och även från andra förlag.

2) Du är nog okänd för de flesta, vem är du?
Jag har jobbat på Albert Bonniers Förlag i fjorton år, som redaktör, agent och nu med pocket. Jag är 42 år, har man och barn och bor på söder.

3) Kan vi vänta oss några förändringar, på lång eller kort sikt?
På lång sikt känns lite tidigt för mig att säga... men på kort sikt kan jag väl säga att vi kommer att i högre grad än idag använda oss av den säljorganisation som Bonnierförlagens marknadsavdelning kan tillhandahålla och att vi ser över utgivningen så att mix, genrer och säsonger känns ultimata.

4) Hur ska Månpocket möta den ökande konkurrensen på pocketmarknaden?
Jag tror vi ska möta konkurrensen genom att agera som det pocketledande förlaget i Sverige som vi faktiskt är. Men också naturligtvis med ödmjukhet. Risken för en bred verksamhet som fungerat bra i många år är ju att man kan uppleva den lite som en institution. Med risk för att låta extremt klyschig skulle jag vilja visa att vi har själ och fananamma, vi med. Överraska lite...

5) Vad läser du just nu?
Jag läser Jenny Lexheds Det räcker inte med kärlek just nu!

Intervju med Månpockets förlagschef Louise Bäckelin angående bokomslag

Bokomslag är grymt viktigt tycker jag. Därför ställde jag några frågor till Månpockets förlagschef Louise Bäckelin angående just bokomslag. Min ursprungliga tanke var att göra flera inlägg med temat bokomslag, men den iden gav jag upp eftersom det inte verkade finnas något vidare intresse. Här är intervjun i alla fall, med alla sina fel och brister. Så här i efterhand var det ju rätt dumt att bara fokusera på bokomslag (det finns många intressanta frågor utöver det), men det kanske kan bli en annan gång.

1) Varför väljer ni ofta att ge pocketutgåvan nytt omslag, istället för att återanvända omslaget till den inbundna utgåvan?
Vår ambition är att göra pocketen till en ”nyhet” något som förstås är svårt då texten redan blivit publicerad tidigare. När det gäller böcker som sålt väldigt mycket inbundet och det finns en igenkänningseffekt kan det vara klokt att behålla originalomslaget, men med mindre kända är det oftast bra att skapa något nytt som förhoppningsvis passar pocketläsarna bättre.

Ska jag vara ärlig är det också så att vi för ett antal år sedan gjorde om en större andel omslag för att vi tyckte att vi var mycket bättre på omslag än originalförlagen. (Förmätet, va?) Men idag gör många originalförlag mycket bra omslag som det inte finns anledning att ändra på.

2) Jag skulle gärna se att man "standardiserade" bokomslagen, typ som musik (Beatles Revolver har samma omslag idag som när albumet kom ut 1966), synpunkter på det?
Jag tror att du är ganska ensam om denna önskan, men jämförelsen med musik är intressant.

3) Hur tänker ni när ni formger omslagen på era böcker? Vad är viktigt? Vad vill ni uppnå?
Pocketinköpen är i större utsträckning spontanköp än köp av inbundna böcker. Du har alltså kort tid på dig att fånga köparen. Därför ska omslagen inte vara för mörka och murriga utan hellre starka klara färger. Du har bara ett par sekunder på dig att med ett omslag väcka intresse och nyfikenhet, sedan ska köparen vända på boken och läsa baksidan. Därefter måste köparen vara ”fast”. Samtidigt är det viktigt att omslaget talar samma språk som boken. En lättsam underhållningsroman får inte ha ett alltför seriöst omslag, då blir läsaren besviken. Och det finns förstås många undantag till det här med mörkt och murrigt, men som en riktlinje tror jag att det duger bra.

4) Hur väljer ni vem uppdraget ska gå till?
Vi har en ”formgivarbank” med formgivare som vi har arbetat med och där vi ganska väl känner till deras stil och uttryck. Utav dem är det inte så svårt att veta vem som passar att göra omslag till en viss bok. Men för att våra omslag alltid ska kännas nya och fräscha är det viktigt vi hela tiden får in nya formgivare i banken. Vi får ständigt förfrågningar från formgivare som vill komma och presentera sin portfölj och ibland är detta väldigt tidsödande, men samtidigt viktigt att lägga tid på.

5) Hur går det till när ni ber en illustratör göra ett omslag?
Då har vi ofta en idé om vad vi vill ha och så får vi ett antal skisser att diskutera vidare.

6) Får illustratören fria händer, eller finns det riklinjer? Vilka?
Det finns inga generella riktlinjer, men vi kan ge riktlinjer för en viss titel. T ex att vi vill ha med ett ansikte eller hav eller vad vi nu tycker borde vara med.

7) Finns det olika grafiska profiler (färgval, typsnitt, bilder osv.) för olika genres?
Nej, inga fasta.

8) Måste illustratören sätta sig in i boken, eller är det upp till honom/henne?
Det är inget krav vi ställer, men de flesta formgivarna läser en del eller hela boken för att skapa en känsla och stämning som de sedan utgår ifrån.

9) Har författaren (om det är möjligt) någonting att säga till om?
Svenska författare har alltid möjlighet att påverka och de får alltid se hela omslaget med citat och texter innan det går till tryck.

10) En bokagent på Transword har sagt följande: "I can't think of a jacket that has transformed the fortunes of a book, but I have seen books absolutely die on the back of a jacket." Jag hade själv kunnat tänka mig att avstå att köpa er utgåva av t.ex. jPod pga av det fula omslaget. Kan man märka i försäljningsstatistiken om ett omslag varit lyckat eller misslyckat? Svårt att säga – ja, det finns nog tillfällen där omslaget dragit ner den möjliga försäljningen, men jag inte på rak arm ge något exempel på detta.

11) Den naturliga följdfrågan blir naturligtvis: köper folk fortfarande böcker efter omslag? Har de någonsin gjort det? Det tror jag absolut att en del gör. Speciellt kanske när man köper flera pocket inför en semester eller så. Då går man runt och plockar det som ser lockande ut. Omslaget är viktigt för att fånga intresset, det är ju det första du ser. Men i vissa fall är ju omslaget inget annat än budbäraren av författarnamnet. Och då är det ju viktigt att namnet syns stort och tydligt – större än titeln.

12) Slutligen: Böcker som får "filmomslag" (nu senast "Eragon") är illa omtyckta både av mig själv och många andra, hur resonerar ni där? När en bok väl blivit film har den ofta några år på nacken och är då mindre intressant för oss att ge ut. Men ibland gör filmen att titeln aktiveras på nytt och då kan ett nytt omslag som påminner om filmen vara bra. Exempel på detta är Sandor slash Ida som hade sålt rätt mycket med originalomslaget, men som verkligen levde upp och sålde jättemycket till när vi gjorde pocket med filmomslag.