måndag 17 maj 2010

Ge bort böcker utanför ICA - ett experiment

Idag fick jag ytterligare ett paket fyllt med böcker som jag verkligen inte vill läsa. Vanligen åker de rakt ner i kassen till Erikshjälpen, men idag kände jag att jag inte orkade bära hem dem. Först övervägde jag att lämna dem i soprummet, men det kändes lite risky. Tänk om ingen skulle våga ta dem? Så jag gick de 30 stegen tillbaka till ICA och väntade. Alltid gör jag någon glad, eller förvånad, tänkte jag. Mest förvånad skulle det visa sig. För det är ganska svårt att ge bort saker bara sådär, folk tänker automatiskt vad är haken? "Säljer du dem?", "ska du ha betalt?", "vill du verkligen inte ha dem?", var några av kommentarerna jag fick. Den första boken jag lyckades ge bort, en roman om Woodstock, lyckades jag pracka på en kille. Han såg rätt sliten ut så jag tyckte att den skulle passa honom. Fördomsfullt, men det funkade. Nästa ex. gick till en tjej. Först försökte jag ge henne en chic-lit, men den hade hon redan läst. Hon fick en annan titel istället. De sista böckerna fick en lite äldre kvinna. Jag sa att hon fick en, eller alla, och hon tog alla. Girigt kan jag tycka, men det var ju på mitt eget förslag.

Rätt roligt var det i alla fall. Det var förvisso stundens ingivelse, men jag kan rekommendera er att göra samma sak, om andan faller på.

söndag 16 maj 2010

Ett vykort från Arcade Fire


Äntligen! "Suburbs" ryktas det att den heter.

tisdag 11 maj 2010

Jag behöver skaffa mig nya läsrutiner

I morgon börjar jag ett nytt jobb. Det är ett tidsbegränsat vikariat, men jag hoppas att det är första steget ut ur studentvärlden en gång för alla. Av naturliga skäl är jag rätt nervös, men jag försöker distrahera tankarna så gott det går. Håll en tumme för mig i morgon, lova. Under min studenttid har jag haft flera olika jobb, senast på IKEA där jag försörjt mina studier i ett år. Gemensamt för mina tidigare jobb är att jag fått pendla dit med tåg, och en stor del av min lästid har jag funnit på väg till eller från jobb i Skånetrafikens utmärkta tysta kupéer. Men från och med i morgon är det slut på det. Restiden är kortare och kommer att ske med buss. Jag vet inte hur det är med er, men jag kan inte läsa på bussen. Dels för att ljudnivån ofta är hög, dels för att jag mår illa. Att hitta ny tid att läsa blir en utmaning. Förhoppningsvis kan jag förmå mig själv att ta av tiden jag tillbringar framför datorn. En annan öppning är helgerna. På IKEA har jag arbetat varannan helg, och att ha varje helg ledig kommer verkligen att bli lyx. På det hela taget ska det bli intressant att se hur jobbet påverkar bloggandet. Jag tänker att mycket lägre kan inläggsfrekvensen inte bli, så kanske kan det rent av bli ett uppsving.

söndag 9 maj 2010

For a few dollars more


Helgens bokfynd. "Karriär" känner jag inte till sedan tidigare, så den kan ju vara hur bra eller hur dålig som helst. Någon som läst? Börjar få rätt många olästa Greene i bokhyllan nu, och inte minst olästa Penguin-utgåvor. Får ta itu med det känner jag. Någon annan som fyndat i helgen?

torsdag 6 maj 2010

Bonnier släpper till


Fick den här brevlådan idag. Jag har sett fram emot att läsa den länge, och förhoppningsvis hinner jag börja redan i morgon.

Lite intressant i sammanhanget är att boken kommer från Bonnierpocket. Bonnierförlagen har, vilket många bokbloggare känner till, ett lite märkligt förhållande till det här med att skicka recensionsexemplar till bloggare. Många förlag är väldigt tillmötesgående, men med just Bonnier vet man aldrig. Har bett om en annan, något dyrare, titel idag. Återstår att se hur det går med det.

onsdag 5 maj 2010

Precis när ni trodde att det var passé...

... så sorterade vi pocketböckerna efter färg igen. Det ser faktiskt mycket fräschare ut på hyllan, nackdelen är att det är sjukt svårt att hitta. Hela samlingen får dock inte plats, trots att jag är bra på att sortera ut sådant jag inte vill ha i hyllan. Ber om ursäkt för den usla kvalitén på bilderna.

Från:

Till:

måndag 3 maj 2010

Jag läste: Alan Bennett – Drottningen vänder blad

I Drottningen vänder blad får den engelska drottningen av en slump upp ögonen för litteratur. Det blir en hobby, den enda hobby hon någonsin tillåtit sig att ha, och hon fullständigt uppslukas av läsandet. Till en början får drottningen läsa i fred, men när drottningen vid sina besök runt om i landet börjar ställa litteraturrelaterade frågor som de stackars undersåtarna inte kan svara på, blir hovet oroligt. Motståndet växer ytterligare när drottningen börjar pracka på premiärministern böcker som han inte hinner läsa. Tillsammans börjar alla i drottningens närhet att motarbeta hennes nya ofolkliga hobby.

”När de kom tillbaka till slottet växlade hon några ord med Grant, den unge ansvarige betjänten, som sa att medan drottningen varit inne i överhuset hade vagnen sökts igenom av hundar och säkerhetstjänsten hade konfiskerat boken. Den hade förmodligen sprängts, trodde han.”
”Sprängts?” sa drottningen. ”Men det var ju Anita Brookner.”
Den unge mannen, som föreföll synnerligen ohövlig, sa att säkerhetstjänsten kanske trodde att det var någon slags anordning.
Drottningen sa: ”Ja. Det är precis vad det är. En bok är en anordning som syftar till att antända fantasin.”
Betjänten sa: ”Ja, Ers Majestät.”


Som ni säkert förstår handlar boken inte om drottningen per se. Det är en bok om att läsa. Allra mest är det dock en bok för alla bokläsare därute som inte känner att omgivningen vill vara med och dela, eller ens försöka förstå, deras fantastiska läsupplevelser. Den vänder sig till er som aldrig slutar att ge bort böcker till folk som inte vill läsa dem. Tanken är väl att man som bokläsare ska kunna identifiera sig med drottningen (hur ofta kan man göra det?), men jag vet inte hur väl jag tycker att Bennett lyckas med det. Drottningens läsande övergår nämligen till någon sorts besatthet, där hennes plikt, hennes jobb, blir lidande. Jag menar, hur många av er känner att ert läsande går ut över jobbet? I de flesta fall är det rimligen tvärt om. Så är det i alla fall för mig. Sällan har jag övervägt att sluta arbeta för att kunna läsa mer?!

Drottningen vänder blad är en kort, stundtals smårolig bok där Bennett slår in öppna dörrar och sätter på pränt en del av de tankar man själv haft när man reflekterat över sin läsning. Den är inte alls dålig, men jag hade förmodligen valt att investera mina surt förvärvade slantar i något annat. Särskilt om jag sagt upp mig från jobbet för att kunna läsa mer.