Var går gränsen?

Var går gränsen mellan att lyfta fram sådant man (läs jag) tycker bör uppmärksammas, och att göra gratisreklam för vinstdrivande företag? På sistone har jag funderat en del på det här.

Min tanke med den här bloggen var att lyfta fram böcker och författare jag tycker förtjänar det, och varna för sådadant jag inte tycker om. En sidoeffekt av det här är att jag gör gratisreklam. Ur förlagens perspektiv är mitt bloggande gratisreklam. Bra sådan. Visst, ibland får jag gratisgrejer av dem också*, men i slutänden gynnar mitt bloggande antagligen förlagen mer än någon annan. Förlagen, inte författarna. Författarna är, tyvärr, beroende av förlagen. Förlagen i sin tur skiter i författarna, de vill bara sälja. Det finns ingen författare ett förlag skulle dra sig för att droppa om de inte sålde. INGEN. Frågan jag har ställt mig är hur jag ska förhålla mig till det här? Jag vill inte vara en reklampelare. (Definitivt inte för ett mediekonglomerat som Bonniers.) Ibland, när det är en fråga som står mig nära, typ Chockdoktrinen, så kan jag känna att det är okej, rent av bra. Men oftast är det inte så.

Jag har funderat kring olika lösningar på problemet, men jag inte funnit någon. Att t.ex. ta bort alla referenser till förlag och dylikt är ju löjligt. Kanske är det något jag tvingas acceptera om jag vill fortsätta göra det här. Det känns som att det är två sidor av samma mynt faktiskt. Inspirerande konsumentupplysning - kanske är det det vi bokbloggare sysslar med?


* Kanske bör jag passa på att påpeka att jag inte behandlar eventuella recensionex. annorlunda. Exempelvis så var både De skamlösa och Den tredje brodern rec.ex. och nog sågade jag dem alltid.