tisdag 11 mars 2008

När globaliseringsanalysen blir en harlekinroman

En tanke slog mig när jag svarade på en kommentar i mitt föregående inlägg. Första gången jag såg Månpockets omslag till Bittert Arv så tänkte jag "den kommer att få 100% kvinnliga läsare." För det första så känns färgsättningen ganska kvinnlig (om man nu kan säga så), men framför allt så har man smällt upp ett citat från Feminina (!) på framsidan. Men nu när jag har fått tänka efter lite så känns alltsammans mycket logiskt, och omslaget säger faktiskt ganska mycket om hur svenska förlag resonerar.

Det är allmänt känt att det är medelålders kvinnor som köper böcker i Sverige. Därför gör förlagen klokt i att rikta sig till detta segment. Och hur gör man det? Jo, man använder sig att rekommendationer från de medier man tror att detta segment nyttjar, dvs. Feminina. Sedan, och detta är fan skrämmande, anpassar man texten på baksidan! Jag har jämfört texten på den svenska pocketen och den engelska, och där finns intressanta skillnader. På den engelska pocketen kan vi läsa en text som överensstämmer med min uppfattning av boken: "Her [Desais] characters face numerous choises that majestically illuminate the consequenses of colonialism as it collides with the modern world", står det. I den svenska texten så gör man däremot sitt bästa för att blåsa upp romansen mellan Sai och Gyan (som jag anser är en bisak i sammanhanget). Man använder ord som "förtrollande kärlek" och "passion", det gör man inte på den engelska vill jag lova. Snacka om att trivialisera handlingen! Ordvalet för faktiskt tankarna till harlekinromaner. Upprörd blir jag!

Hade man varit det minsta intresserad av manliga läsare så hade man antagligen tänkt annorlunda. Omslaget hade varit ett annat, och meningen med den "förtrollande kärleken" hade säkert fått bita i gräset. Folk som undrar varför svenska män inte läser kan ju börja nysta här...

Nu menar jag inte att det vore bättre att vinkla den mot män, men varför måste man vinkla den överhuvudtaget? Bittert Arv är en strålande bok som kan stå på egna ben. Låt den göra det.

6 kommentarer:

Klara sa...

Det är intressant att tänka som du gör! Nog för att jag ofta kollar omslagen men jag har sällan brytt mig om att analysera dem lite närmre. Ska nog ta mig en tydligare titt på omslagen framöver!

Mårten sa...

Jag kan också tänka mig att kategorin "utländsk skönlitteratur" är särskilt drabbad eftersom den tydligen är svårsåld i Sverige.

Är det inte fler som har något att tycka till om det här så måste jag nog ta mig en funderare på vad jag egentligen håller på med.

Anonym sa...

Det är pengarna som styr som överallt annars...

Johan sa...

Fast romantiskt vinklade baksidetexter har vi ju sett förr. Min favorit är den här, som får Stig Dagermans dystra Bränt barn att låta som en mycket romantisk berättelse.

//JJ

Mårten sa...

Du har rätt johan, det händer allt för ofta är jag rädd. Det vore rätt intressant om författaren fick skriva texten även bak till. Varför inte?

Spirea sa...

Tycker absolut att du ska fortsätta tänka på såna saker! Har länge tänkt läsa just den här boken på grundval av vad jag läst om den i tidningar och på diverse bokbloggar. Tveksamt dock om jag valt den i handeln enbart baserat på omslaget och baksidestexten. Hade nog inte känts som den typ av kvalitetslitteratur jag letar efter.
Här får man ju säga att den typen av införsäljning riskerar att vara grovt vilseledande. De som är intresserad av den här typen av litteratur kan missa den och de som söker någonting mer åt Harlekin-hållet blir kanske grymt besvikna. Kan nog komma att stå förlagen dyrt i längden...