onsdag 21 november 2007

Band of Horses har integriteten i behåll, trots allt

Butikskedjan Wal-Mart, världens största detaljhandlare, symboliserar i princip allt som har gått galet med kapitalismen i den senmoderna eran. Genom att köpa in vansinnigt stora volymer (och sälja produkterna i lika vansinnigt stora varuhus) har Wal-Mart lagt sig som en blöt filt över USA och praktiskt taget kvävt all mindre konkurrens. Genom att utnyttja arbetare både i USA och i diverse frizoner runt om i världen (en normal butiksanställd tjänar i snitt 7,5 dollar i timmen (typ 50 kr), vilket ändå är en drömlön jämfört med de svältlöner arbetarna i frizonerna får) har de gjort en liten grupp människor enorm förmögna på den stora massans bekostnad. Precis som nyliberalismen faktiskt.

Wal-Mart väcker känslor, arga sådana, inte minst i USA. Detta fick Band of Horses (BoH) - ett personligt favoritband - känna på när de för en tid sedan sålde rättigheterna till en av deras låtar från nya plattan Cease to begin till något som Pitchfork beskrev som ”a really tacky Wal-Mart website.” Vad som gjorde det hela mycket värre var att Ben Bridwell, bandets frontfigur, inte verkade bry sig ett skit om det etiskt tveksamma i att sälja sig till ett monster som Wal-Mart: ”My personal stance is that once that music is recorded and released to the world then I don't really care where it goes”, skrev han i ett brev till de upprörda fansen. En riktigt dålig attityd tycker jag, och hade historien slutat där hade jag aldrig kunnat njuta av BoH på samma sätt igen. Men, tydligen har BoH tänkt om. Nyligen erbjöds BoH att använda samma låt i en Tv-reklam för Wal-Mart, men den här gången blev det nej: ”I was reluctant to do it in the back of my mind, and some fans reminded me there is a reason to feel that way about it. … So once I saw our fans were let down by it, I nixed the TV commercial, and said, 'You know what, this isn't for me. Keep your money'", säger Ben till Pitchfork.

Musiker har en tendes att sälja sig, och det är i många fall helt ok med mig. (Författare har inte riktigt samma möjligheter. Det ända aktuella exemplet jag kan komma på är Paulo Coelho som numera kränger Dell-datorer när han inte skriver sina överskattade fabler). Författare och musiker är ju också människor och måste tjäna pengar för att överleva. Och kan man inte göra det genom att sälja plattor får man söka andra alternativ. Men herregud, det får väl finnas gränser? Jag är glad att BoH fick sig en tankeställare. Kan de, ett relativt okänt indieband, nobba Wal-Mart borde andra också kunna göra det. Överhuvudtaget önskar jag mig en större ansvarskänsla hos många artister. Ta ställning för h****te! Är det okej att sälja sig till bilindustrin? Till H&M och andra företag som tillverkar sina kläder för skitsummor under skitförhållanden? Jag tycker inte det, men om en artist tycker att det är ok och kan stå för det, fine! Annars finns det all anledning att låta bli!

Lyssna på Band of Horses kan du göra här.

Inga kommentarer: