Norska författare och jag kommer inte överens. Jag har varken fattat tycke för Erlend Loe eller Jostein Gaarder, men jag är beredd att ge Norges ”finest” en tredje chans. Chansen går till Jan Kjaerstad och hans roman Kungen av Europa. Kjaerstad har skrivit en hel uppsjö böcker, flera har översats till svenska, men han har gått mig helt förbi – tills nu. Baksidan på boken är full av lovord och själva intrigen verkar skräddarsydd för mig: ”00.00.00 Alf I. Veber har bestämt sig för att möta ett nytt årtusende ensam på ett fjäll i norska Jotunheimen. Besöket blir en brytpunkt. Alf I. Veber river alla broar, tar ut ny existentiell riktning och tar upp jakten på Kvinnan i sitt liv. Han överger sin verksamhet som modern it-pionjär och uppenbarar sig snart som uteliggare i London. Jan Kjærstads nya roman är rik och fascinerande, berättartekniskt briljant, myllrande av suggestiva detaljer och full av överraskande sammanträffanden.”
Jag blir dock lite avskräckt av den hiskeligt fula framsidan. Den bådar inte gott. Recension är dock att vänta!
Från Pan/Norstedt kommer Bret Easton Ellis senaste alster: Lunar Park. Eastons förra bok, Glamorama, minns jag för dess ihållande ”brand-droppande”, en rätt obehaglig tortyrscen där en kille blir av med sin penis och en schizofren andra halva, för att inte tala om slutet! Enligt vad jag förstår så är Lunar Park både en självbiografi och en skräckroman a la Steven King på samma gång: ”Lunar Park ser i förstone ut som Bret Easton Ellis självbiografi. Han skriver naket och med stor självinsikt hur han sögs in i en spiral av framgång som blev destruktiv. I Lunar Park förvandlas det hela till en skräckskildring där figurer ur hans tidigare romaner spökar för honom.”
Den kan säkert vara underhållande under förutsättning att man är bekant med hans tidigare verk! Ytterligare en intressant septembernyhet från Pan/Norstedt (!) är Kafka på stranden av Haruki Murakami – en Japan med västerländska influenser. Kafka på stranden (enligt The New York Times en av 2005 års 10 bästa böcker) verkar vara en så underlig soppa att man knappt kan låta bli att kika närmare på den. När boken släpptes i Japan lade Murakami upp en hemsida där läsarna kunde ställa frågor. Han fick över 8000 stycken! Bara en sådan sak. ”Kafka på stranden är en roman som inte liknar någon annan. Haruki Murakami tar avstamp i myten om Oidipus när han skickar ut sin unge huvudperson Kafka Tamura på en resa, på flykt undan sin far och på jakt efter sin mor och syster. Vi får lära känna den åldrade Nakata, som kan tala med katter. Det regnar makrill och iglar från himlen. Ur dolda hörn i berättelsen dyker de mest oväntade personer upp. Romanens onda genius, en sadistisk kattfångare, är kusligt bekant från en helt annan tillvaro. Han är klädd i rött och har hög hatt och svarta stövlar. Hans namn är Johnnie Walker.”
Vi får se om jag ger mig tid att läsa den i framtiden, för det ska erkännas att jag är rätt nyfiken!
7 kommentarer:
Inlägget ser rätt shitty ut i min RSS. Någon annan som har samma problem?
Jag tycker alla tre böckerna verkar spännande! Själv kommer jag nog läsa Kafka på stranden, eftersom jag gillar Haruki Murakami... Kan rekommendera hans Norwegian wood varmt.
Erlend Loe har sina ljusa stunder, faktiskt.
Jag hade i alla fall hjärtligt roligt när jag läste "Volvo Lastvagnar".
Du har väl inte missat den 92-åriga haschrökaren Maj-Britt?
Jag måste erkänna att jag bara läst Expidition L,men den gjorde inget större intryck (även om jag kan min Thor Heyerdal). Har dock fått flera tips om Naiv super, så han kan nog få en chans till i framtiden!
Åh, har börjat läsa Kafka på stranden, hittills är den fantastisk och underbar och som inget annat jag tidigare läst!
typiskt att du ska hinna före :D ligger hopplöst efter i min läsning. har massor på gång!
Skicka en kommentar